Sannsagan 1999-2005
Det började som ett litet experiment, idag lyfts konceptet fram som en samhällsekonomisk innovation. BolagsBolaget är helt enkelt en ny anställningsform som sprider sig över hela Sverige och utomlands.
Vem kunde tro att Republiken Klarälvdal’n skulle sätta ett sådant avtryck i svenskt arbetsliv och att det går att förändra världen från Ekshärad? Förutom vi, förstås?
Om du tror att du kan lyckas så får du förmodligen rätt, om du tror att du inte kan så får du säkert rätt.
Från management till människment
BolagsBolaget AB är en arbetsgivare med en människovänlig ledningsfilosofi. Vi anställer personal som kräver frihet och handlingsutrymme snarare än styrning och kontroll. Som hellre tar order från kunder än från chefer. Tankemodellen är enkel: Vi har tagit det bästa med att vara egenföretagare och kombinerat det med anställningstryggheten. Vi kallar det för ”egenanställning” och det förutsätter ett ledarskap som sätter utvecklingen av arbetstagarna i främsta rummet. När de är lönsamma så tjänar bolaget pengar.
Ordet ”management” kommer från latinet och betyder ursprungligen ”att leda häst vid hand”. Ibland tycker jag att det rent av skulle uttalas ”manege-ment” när jag ser chefer som försöker få häst..., förlåt, personalen att springa runt, runt åt samma håll, sedan åt andra hållet och sedan att stegra sig samtidigt. I BolagsBolaget är företagsledningens uppgift att hjälpa våra anställda att lyckas. Därför talar vi hellre om ”människment” för att inte förväxlas med traditionellt kontrollerande chefskap.
Konceptet är enkelt, den som vill driva en affärsidé utan att starta eget är välkommen att anställa sig i BolagsBolaget. Det är ett billigt och bekymmersfritt sätt att utveckla sina kompetenser och samtidigt skapa sin egen försörjning. BB tar arbetsgivaransvaret, bolagsbrukarna (som vi kallar våra arbetstagare) får maximal frihet och trygghet att göra affärer.
Ett traditionellt företag har ju en toppstyrd affärsidé och så hyr man in personal som skall förverkliga ägarens vision. Det gäller inte BolagsBolaget, vi ser varje anställd som en unik affärsidé. Det får lite oväntade konsekvenser:
I dåliga tider måste vi nyanställa.
När vi frågar chefer vilken deras bästa resurs är så säger de ”personalen” samtidigt som ögonen blir lite glansiga. När vi sedan frågar hur de bokför denna fantastiska resurs så är det som kostnader. Det märks särskilt väl när intäkterna minskar, då är personalen en belastning som man helst vill göra sig av med. – I BolagsBolaget lever företagsledningen på de anställdas omsättning och därför måste vi anställa fler brukare för att bibehålla intäktsnivån. Hos oss är personalen en reell resurs och vi är deras ”underlättelsetjänst”.Vi behandlar våra anställda som kunder.
De flesta företag bekänner sig till marknadsekonomin, kunderna köper nytta. Men inne i företagen råder oftast gammal hederlig sovjetisk planekonomi i den meningen att några få i toppen bestämmer villkoren för resten. – I BolagsBolaget behandlar vi våra anställda som kunder för annars vill de inte betala för den nytta vi levererar. Inom transaktionsanalysen använder man tre roller för att analysera relationer, nämligen ”barn”, ”förälder” och ”vuxen”. Det normala förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är förälder/barn, hos oss är det vuxen/vuxen eftersom vi har ömsesidig respekt för varandra.Arbetstagarna är arbetsgivarens arbetsgivare.
En normal arbetsgivare leder och fördelar arbetet, i BolagsBolaget är det de anställda som ger oss arbete eftersom vi tar provision på deras omsättning. Våra arbetstagare ger oss alltså arbete och enligt traditionellt språkbruk är de våra arbetsgivare. Det hindrar inte att vi är deras arbetsgivare ur juridisk synvinkel, men det beror närmast på att lagstiftningen brukar komma sist när det händer något nytt.
BolagsBolaget som utbildare
Ibland jämförs BolagsBolaget med starta-eget-kurser och det ligger nära till hands, men det finns en pedagogisk skillnad:
Och en skillnad till: Inom starta-eget-branschen HAR du en affäsidé, hos BolagsBolaget ÄR du en! Det innebär att vi inte kräver ettårsplaner på A4-papper, här är du välkommen att pröva och att växa organiskt. Alternativet är att vi som inte känner dig skulle avgöra om du kommer att lyckas eller inte. Men hur skulle vi kunna bedöma din potential när du inte ens kan göra det själv? Vem som helst kan räkna kärnorna i ett äpple, men ingen vet hur många äpplen det är i en kärna.
Att sedan flera av våra brukare har startat eget efter ett tag är både naturligt och roligt. Men då är de förberedda på ett annat sätt, bland annat har de redan en upparbetad marknad och ett antal kunder innan de inregistrerar firman. Att starta eget från noll är som att skaffa sig två jobb samtidigt, dels skall du marknadsföra din yrkeskompetens och dels skall du vara företagsledare. Det är en omvälvning för mycket och i BolagsBolaget tar du en sak i taget.
Konceptet i praktiken
Här skall vi kortfattat beskriva BolagsBolagets koncept, är du intresserad av en fylligare information så tittar du in på vår hemsida www.bolagsbolaget.se
BolagsBolaget anställer personer som vill skapa sin försörjning utan att inregistrera egen firma. BB är arbetsgivare, ”brukarna” är arbetstagare.
Det börjar med att du ringer och pratar igenom din affärsidé och får veta hur BolagsBolaget fungerar. Kommer vi överens så fyller du i en registrering och vi skickar över ett anställningsavtal (”timmar vid behov” eller ”projektanställning”) samt ett ”inställningsavtal”. Det senare är viktigt eftersom det beskriver vilken inställning vi har till varandra och jobbet: Du tar ansvar för din ekonomi, finansiering, marknadsföring, leveranser, kvalitet, moral och etik, ordning och reda etc. Vi tar vårt arbetsgivaransvar fullt ut och försäkrar dig och din verksamhet, sköter administrationen, bokför, gör bokslut, betalar in skatter och avgifter etc.
Sedan är det bara för dig att sätta igång att tjäna pengar. Du sköter din verksamhet på samma sätt som om du vore egenföretagare fram till dess att det är dags att fakturera, då är det BolagsBolaget som tar vid. Eftersom det är vi som har F-skattsedeln är det också vi som ansvarar för de ekonomiska transaktionerna, alla affärer görs juridiskt av BolagsBolaget. Du lämnar helt enkelt ett fakturaunderlag till oss och vi skickar fakturan till din kund.
När pengarna kommer in tar vi 12% av fakturabeloppet (exkl moms) för vårt arbetsgivarskap och resten sätts in på ditt ”objekt” som vi kallar våra brukares konton. Varje objekt innehåller en kontoplan över din verksamhet och kan inte blandas ihop med de andra brukarnas. Det belopp du har på ditt objekt är vad du har att disponera för din affärsverksamhet. En del av pengarna använder du till kostnader, resten tar du ut i lön.
Administrationen tar vi hand om, efter ett tag är det lika okomplicerat som ett ”vanligt jobb” i den meningen att du kan ägna dig åt det du är bra på. Behöver du hjälp med något så vänder du dig till oss i företagsledningen.
I januari får du en kontrolluppgift precis som alla anställda i Sverige och kan ta en promenad i den bleka vintersolen medan vi jobbar intensivt med bokslutet.
Så här började det
De började på Nygård när vi såg hur våra fantastiska ALU-arbetare jobbade och slet för att göra verklighet av våra gemensamma visioner. Hängivet, envetet, kreativt, lojalt, glatt och villigt. ”Men varför är dessa duktiga människor här? De borde ha ett riktigt jobb!” – ”Jo, men det är hög arbetslöshet här i norra Värmland, vet du.” Vi tittade oss omkring och såg att arbete var det minsann inte ont om. Folk jobbade för fullt med sina hus och det verkade inte vara någon brist på svartjobb. Så vi gjorde en egen analys och kom fram till att det inte var arbetslöshet utan anställningslöshet. Engelsmännen har fattat, ”unemployment”. Och om man är noga med problemanalysen så är lösningen nära. I det här fallet behövdes det en arbetsgivare!
Samtidigt drog jag mig till minnes när jag var utbildare i Uddeholmsbolaget, en koncern med 12 000 anställda. 1976 blev jag utnämnd till chef över min egen avdelning på Huvudkontoret och nu blev livet fyllt av byxbaksnötande sammanträden. För att bryta den trenden frågade jag mina kamrater om vi skulle starta eget och jobba med sådant vi gillade, kreativitet och samarbete bland annat. Det resulterade i handelsbolaget KRESAM och nu kommer vi till det smidiga arrangemang som mer än tjugo år senare ger inspiration till att starta BolagsBolaget: Uddeholm hade just bytt från brukspatron till modern VD, Gunnar Wessman, och han föreslog att vi skulle sitta kvar på vårt kontor och komplettera tjänstetelefonerna med en kresamtelefon. På så sätt blev vi faktiskt tillgängliga 200% om dagen. När vi sedan fick vårt första konsultuppdrag stämplade vi ut, åkte iväg och gjorde jobbet, kom hem och fakturerade kunden och så stämplade vi in igen. En perfekt lösning, trygghet och frihet på en gång! När vi hade varit igång något år sade vår närmaste chef, Rune Brandinger, att 'Jag ser att det blir mer och mer att göra i KRESAM och om ni inte hinner med uddeholmsjobbet så hyr vi in folk till det, för er framtid är viktigare'. Vilken härlig inställning hos en chef! Det är vad jag kallar 'människment'! Under alla år som jag jobbat med olika organisationer har jag inte stött på någon så uttalat människovänlig personalpolitik som Uddeholms.
Vi utgick från den människosynen och konstruerade ett koncept som skulle ge folk en chans att marknadsföra sin kompetens och försörja sig av egen kraft. Antingen som ”egenföretagare” med många kunder eller som lättinhyrbar resurs med målet att ”fakturera sig in på arbetsmarknaden” hos en potentiell arbetsgivare. Det var sex år sedan och nu håller Sverige på att anamma BolagsBolaget som en samhällsekonomisk innovation. Det är som vi brukar säga, ”utveckling är enkelt och roligt! Och fort går det!”
Att vara pionjär
BolagsBolaget inregistrerades hösten 1999 och ryktet om konceptet spred sig snabbt. Idag har vi 250 anställda över hela landet, av dem har vi träffat ett trettiotal och resten har anställts per telefon. Juridiskt luttrade personer tycker att vi är lite för godtrogna, men vi har bestämt oss för att tro gott om folk och då kan man göra så. Efter fem och ett halvt års erfarenheter kan vi dessutom konstatera att det finns all anledning att tro gott om folk! Det är egentligen en ganska trevlig inställning om man tänker efter ... Sedan starten har vi omsatt 32 miljoner och bidragit med 16 miljoner till välfärden. Detta kan tyckas vara en god medborgerlig gärning och de flesta uppfattar oss naturligtvis som en tillgång, men att göra något nytt är också att utmana det gamla. Framför allt har de etablerade strukturerna och systemen svårt att hänga med i ”tänkniksprången” och försöker i första hand åstadkomma rättning i ledet innan de till slut måste inse att framtiden är här.
Att vara pionjär i Sverige är roligt och stimulerande på många sätt, men ibland blir det lite jobbigt att leda utvecklingen samtidigt som vi måste övertyga gårdagskonservatorerna om att industrisamhället har upphört och att samhället bygger på andra värderingar. Eller som Einstein sade (även om man inte behöver vara någon Einstein för att inse det): ”Dagens problem måste lösas med ett annat tänkande än det som skapade dem.”
BolagsBolaget vann över Skatteverket
Under två och ett halvt år förde BolagsBolaget en uppmärksammad kamp mot Skatteverket, eller snarare Skattemyndigheten i Värmland.
Bakgrunden är följande: Skattemyndigheten i Värmland ville i november 2001 återkalla vår F-skattsedel för vi ger våra anställda så stor frihet och ansvar att de skall betraktas som egenföretagare och därmed skulle vi vara lagbrytare eftersom vi kontinuerligt lånar ut och missbrukar vår F-skattsedel. "Missbruket" har tagit sig uttryck i att vi sedan starten hösten 1999 betalat in 16 miljoner kronor till den svenska välfärden i form av skatter och avgifter och detta försökte alltså Skattemyndigheten att stoppa! Eftersom ingen hade hört talas om något liknande paragrafrytteri döpte vi åtalspunkten till "Vållande till annans bröd".
Till historien hör att vi tog kontakt med alla tänkbara samhällsaktörer innan vi startade BolagsBolaget. ”Är detta en bra idé? Hur skulle den fungera på arbetsmarknaden?” Reaktionerna var positiva överlag, de enda som inte ställde upp på de här samtalen var Skattemyndigheten: ”Skattemyndigheten avböjde att delta i den konferens som åsyftas i ditt brev. Skälet var bl a att det ansågs mindre lämpligt att i ett sådant sammanhang diskutera relativt komplexa skattefrågor som berör ett enskilt företag.” Inga kommentarer.
Den 26 januari 2000 var vi inbjudna till Njutånger i Hälsingland och mötte ett femtiotal personer ur etablissemanget och eldsjälssektorn. Skattemyndigheten i Gävle representerades av tre personer, en av dem var Rolf Vingemar, en erkänt duktig utredare och dessutom en sympatisk man så vi frågade honom om han ville titta närmare på BolagsBolagets koncept ur skatterättslig synvinkel. Det ville han och han gjorde sig till och med besväret att förankra yttrandet i RSV:s ledning. Så efter några veckor fick vi ett dokument som konstaterade att BolagsBolaget är arbetsgivare och våra brukare är arbetstagare, inga problem.
Vi sände naturligtvis denna utredning till SKM, men den gällde inte Värmland. På den tiden var varje skattemyndighet autonom, idag är det ett enda Skatteverk med en ledning.
I Länsrätten fick vi en första insyn i rättsväsendet och blev inte imponerade. Det började med att rättegången försenades eftersom vi slog publikrekordet: 30 personer var 30 fler än i något tidigare skattemål. En domare och tre politiskt tillsatta nämndemän (varav en faktiskt somnade under pågående förhandling) och bägge parter lade fram sina argument. Domen som kom efter en månad gav Skattemyndigheten rätt, dock angavs inget domskäl. När vi tillskrev domaren och undrade varför de hade dömt som de hade så vägrade hon att svara.
Vi överklagade till Kammarrätten och där fick vårt fall en mer seriös bedömning av tre lagfarna jurister. Och då blev också utfallet ett annat. Vi hade begärt muntlig förhandling för att få möjligheten att ge en motbild till Skattemyndighetens smutskastning av BolagsBolagets ledning som bulvaner och rufflare och den förhandlingen ägde rum den 26 april 2004 i Göteborg. Uppenbarligen lyckades vi bra eftersom domen skulle meddelas inom tre veckor och det tog tre DAGAR för rätten att bestämma sig! kammarrätten tog hänsyn till den utveckling som skett i BB sedan år 2000 och konstaterade att våra administrativa rutiner och vårt sätt att ta oinskränkt arbetsgivaransvar mycket väl berättigar oss till innehav av F-skattsedel.
Spänd förväntan förvandlades snabbt till stor lycka, inte bara för att vi vunnit en långdragen process mot Skatteverket utan även för att samhället ger oss och alla andra eldsjälar i Sverige en tydlig signal om att det är tillåtet att bidra till landets tillväxt. Även om vi har fräckheten att anpassa formerna till arbetsmarknaden så som den faktiskt ser ut.
En stor seger för pionjärskapet och det sunda förnuftet!
Tack för allt stöd!
Vi känner en stor tacksamhet gentemot alla som stått vid vår sida under denna Davids kamp mot Goliat och stöttat oss på olika sätt med sitt engagemang - utan dem hade vi inte orkat hela vägen! Livet blir som en bergochdalbana och hade vi inte varit flera som delat på bekymren så hade vi aldrig klarat utmaningen. En särskild eloge skall våra hjältinnor på administrationen, Anne Hellstedt Petersson och Gunilla Håkansson, ha för sitt engagemang, sin flexibilitet och sitt tålamod när det varken fanns besked eller förtröstan att få. För även om ”alla” höll på oss och vi kämpade en ädel kamp så hamnade vi i en kommersiell karantän under två och ett halvt år – det finns ingen som vill börja bygga en affärsrelation med ett företag som kanske inte finns på kartan om en månad.
Men nu är det historia och utgör ett klassiskt inslag i en klassisk saga. Nu har vi vänt blad och börjat på nästa kapitel.
* * * * *
Om du vill ha vår evolution i kronologisk ordning så kommer här ett rapsodiskt kalendarium över BolagsBolagets utveckling från idé till uppmärksammad samhällsutvecklare.
Maj 1999
Hagfors Arbetsförmedling anordnar ett inspirerande möte på Björns Wärdshus i Råda där alla tänkbara aktörer på arbetsmarknaden pratar ihop sig under en dag. Då presenteras för första gången uppspelet till vad som sedermera blir BolagsBolaget. Påhejandet från församlingen är unisont, så vi förstår att vi har något intressant på gång!
Juni 1999
Idén går hem i alla läger och vi bestämmer oss för att gå vidare. Tio noggrant utvalda personer kontaktas och tillfrågas om de vill vara med och bilda en arbetande styrelse.
Eftersom fenomenet BB är en social uppfinning och hamnar någonstans mitt emellan "anställning" och "egenföretagande" vill vi samla så många samhällsintressenter som möjligt för att tänka igenom konsekvenserna. Den 30 juni 1999 samlas representanter för fack, bank, revision m fl till ett rådslag på Nygård och diskuterar bland annat utifrån tre praktikfall. Alla gillar tanken och vi går vidare med bolagsbildningen. Den enda aktör som inte ställer upp är Skattemyndigheten, de ”diskuterar av princip inte relativt komplexa skattefrågor med enskilda företag”.
Juli 1999
TV4 hör talas om BB och skickar upp ett inspelningsteam. Bra reportage på kvällsnyheterna.
Augusti 1999
Den 12 augusti samlas BolagsBolagets styrelse för första gången. Samtalsämnen saknas inte, allt skall diskuteras och bestämmas: etiska kontrakt, administrativa rutiner, ersättningar, logotyp, marknadsföring och styrelseledamöternas ansvarsområden …
Oktober 1999
I slutet av oktober kommer Tomas Björklund in på kontoret och säger att han vill fakturera. Panik utbryter, en dokumentmall skapas och den första bolagsbrukarfakturan går iväg. BolagsBolaget är igång!
December 1999
Konrad Larsson på Värmlandsradion blir fascinerad av BB-idén och sänder direkt från Nygård den 9 december. Många lyssnar och reaktionerna är positiva!
Den 11 december har NWT ett stort och mycket välskrivet reportage om BB. Vi njuter av uppmärksamheten!
Januari 2000
Ingrid och Rolf Lysell ordnar ett eldsjälsmöte i Undersvik i Hälsingland den 25 januari och dagen efter i Njutånger för "etablissemanget". Stort intresse och BolagsBolagets första steg utanför Ekshärad. Det skulle bli fler …
Mars 2000
TV1 sänder ett reportage om BB på bästa sändningstid tisdagen den 7 mars kl 19.30. Programmet går i TV1 och heter "Efter plugget", ett välgjort ungdomsprogram. Det blir ett inslag om hur BB fungerar och en presentation av vår bolagsbrukare Magnus Högman.
Maj 2000
Den 4 maj träffas bolagsbrukare, aktieägare och BB-ledningen och det blir ett härligt möte! Vi pratar om visioner och det vardagliga och BB tycks fungera som det är tänkt, dvs som ett okomplicerat sätt att driva eget företag som anställd. - Men håll med om att det är lite dråpligt med ett företag där personalen bara samlas när det är fest!
Sammanfattning av sommaren 2000
Informationen om BolagsBolaget sprider sig och inflödet av nya bolagsbrukare är gott, vi är nu ett femtiotal personer från Dorotea i norr till Tollarp i söder! Och fler är på gång in. Omsättningen närmar sig miljonen, ett bra resultat på den korta tid vi varit i gång!
Augusti 2000
BolagsBolaget är uppenbarligen en intressant social uppfinning för mångas ögon riktas mot vårt nya koncept och bland annat förhör sig Näringsdepartementet om hur det fungerar. Vilket resulterar i ett uppmuntrande brev från Mona Sahlin.
September 2000
Den 14 september arrangeras en stor arbetsmarknadsdag i Göteborg. På BolagsBolagets eftermiddagsseminarium medverkar även Hans Eriksson från SIF och det blir en inspirerande stund med många frågor kring BB och hur konceptet fungerar på arbetsmarknaden. Paneldebatten efteråt kretsar mycket kring det regelsystem som uppfanns under industrins storhetstid och som nu snarast motarbetar de enskilda personer som vill skaffa sin försörjning genom egna initiativ. "Uppdragshuset", som dagen handlar om, är till för arbetslösa och har en konstruktion som liknar BolagsBolaget, men i stället för aktiebolag har man valt en ekonomisk förening och det krånglar till det för de arbetslösa. Mona Sahlin kunde inte komma, hon ersätts av Kent Ivarsson från Näringsdepartementet som är väl insatt i de frågor som har med den nya arbetsmarknaden att göra. En bra dag med hopp om förändringar!
... Den 21 och 22 september är Bengt och Gunnar på turné norrut. Två BB-shower i Sundsvall respektive Matfors och dagen efter möte med några näringslivsaktörer i Söderhamn som är intresserade av att franchisa BB-konceptet.
I Tidningen Land nr 38 (22 september) är det ett stort reportage om BolagsBolaget. Som exempel används Magnus Högman, metallaren som blev Dan Andersson-tolkare och konstnär.
... SIF-tidningens webutgåva ger den 25 september en mycket positiv bild av BB och följer upp med artiklar i "papperstidningen".
Oktober 2000
Den 5 oktober har SVT:s Tvärsnytt ett inslag i nyhetssändningen om BolagsBolaget. Det speglar verksamheten på ett bra sätt och flera hör sig.
... Den 19 oktober är det en stor artikel i Västerviks-Tidningen om bolagsbrukaren Joakim Måhammar i Gamleby tillsammans med en bra beskrivning av BolagsBolaget. Roligt att det sprider sig!
November 2000
BolagsBolaget fortsätter att drabbas av framgång och den 6 november anställs en trainee, Anne Hellstedt Petersson, för att hjälpa Gunilla med administrationen och utforska och utveckla viktiga områden.
December 2000
BolagsBolagets första bokslut skall snart göras. Spännande!
Första halvåret 2001
Verksamheten växer i snabb takt, allt fler upptäcker BolagsBolaget som ett attraktivt alternativ på arbetsmarknaden. I maj är antalet anställda 135 st och omsättningen tangerar tre miljoner kronor. Företagets första bolagsstämma avhålls den 6 april och bestämmer att BB skall växla över från förstudie affärsdrivande verksamhet. Det kräver utvecklingsresurser och vi tar kontakt med våra vänner i "etablissemanget". Viljan att hjälpa till är stor och bland annat förbereds en ansökan om Mål 3-medel. Dessutom har vi resonemang med Alfastiftelsen för att kunna satsa på strategiska insatser på samhällsnivå.
Den 28 maj tilldelas BolagsBolaget ”Skapa-stipendiet” av ALMI Värmland tillsammans med två "riktiga" uppfinnare. Det är intressant och mycket stimulerande att en samhällsekonomisk uppfinning får en sådan uppmärksamhet.
Den 31 maj bjuds vi in till Näringsdepartementet för att presentera konceptet. Socialdepartementet såväl som Kulturdepartementet medverkar i mötet och BB betraktas som en mycket intressant aktör på den svenska arbetsmarknaden.
Samma dag gör vi en presentation av BB på ALMI:s bolagsstämma hos NUTEK i Stockholm. Intresset för denna nya idé är stort och betraktas som ett kompletterande instrument i ALMI:s arbete med nyföretagsamheten.
Sammanlagt har Bengt och Gunnar genomfört 35 BB-seminarier och informationsträffar runt om i landet under första halvåret 2001. Alltid med gitarrer i stället för overheadbilder.
Andra halvåret 2001
De första tecknen på att vi påverkar samhällsutvecklingen blir tydliga när de centrala a-kassorna och Skattemyndigheten i Värmland markerar sin mentala eftersläpning.
A-kassornas centrala organisationer vet inte hur de skall hantera denna nya företeelse på arbetsmarknaden och tar till byråkratins standardmetod i det läget - att bannlysa BolagsBolaget. De arbetslösa, många av deras lokala a-kassor och resten av världen föstår inte varför eftersom BB ger människor en chans att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Formellt sett är våra brukare anställda och möjligheten att stämpla mellan jobb är ju redan en etablerad rutin genom den offentliga sektorns ständigt utnyttjande av "timmar vid behov".
Skattemyndigheten i Värmland profilerar sin snäva syn på arbetslivet genom att vilja dra in BolagsBolagets F-skattsedel, den "licens" som tillåter företag att debitera tjänster och ta ansvar för att betala in skatt till Staten. BB begär omedelbart inhibition - tillstånd att fortsätta som vanligt tills dom fallit i Länsrätten - och får det.
Efter en träff med obyråkraten Hans Nordwall får vi ett glädjebesked från Sparbanksstiftelsen Alfa som beslutar att ge oss 900 000 kronor över tre år eftersom de tycker att vi ligger ”i framkant på svensk nationalekonomi”. En välkommen motvikt mot de rigida institutionernas mentala eftersläpning och ett fantastiskt erkännande av vårt strävande!
Året 2002
BolagsBolaget beviljas landsbygdsstöd av Länsstyrelsen och Rune Ohlsson skall ha en eloge för sin smidiga hantering av ärendet. Under två år får BB ett välkommet tillskott på 115 000 kronor.
Den värmländska skattemyndighetens påhopp på sin bästa vän (BB lockar fram vita jobb och betalade under 2001 in över fyra miljoner kronor i skatt, sociala avgifter och moms!) väcker ilska och irritation hos resten av samhället. I media får BolagsBolaget stöd från alla håll och det som kändes som en ganska tung motgång vänds till en positiv och intressant process där vi får stor uppmärksamhet och når ut på marknaden utan kostnader!
Vad gäller a-kassorna så tar allt fler lokala kassor parti för sina arbetslösa försäkringstagare och från centralt håll får man nu se sitt föråldrade system och synsätt krackelera. I april riktar regeringen dessutom samma svidande kritik mot AMS som vi och många med oss och beslutar att en ny myndighet skall ta hand om tillsynen så att de arbetslösas får en anständig rättssäkerhet. - I Värmland dömer Länsrätten till en arbetslös kvinnas fördel och a-kassan tvingas betala ut den innehållna arbetslöshetsersättningen. Än finns det hopp!
I Matfors strax väster om Sundsvall efter E14 har några eldsjälar nu nedkommit med en liten kollega, BruksBolaget, och vi på BB gratulerar! Ansvarig är Stig Svedlind och han kan nås på telefon 0703 643560.
I augusti 2002 öppnar BolagsBolaget en filial i StorStockholmsområdet och samtidigt introduceras BB som ett alternativt sätt att driva egen verksamhet hos Stockholms NyföretagarCentrum. Ett år senare läggs stockholmsverksamheten ned, bl a på grund av att a-kassereglerna motverkar det marknadssegmentet.
Antalet registrerade brukare fram till september 2002 är drygt 200 stycken. Alla är inte verksamma samtidigt och engagemanget varierar alltifrån heltidsjobb till några affärer om året.
BolagsBolagets sannsaga fortsätter.
Året 2003
Året inleds med en rivstart. Den 13 januari är det dags för förhandlingen i Länsrätten i Karlstad och vi slår publikrekord: 30 personer, inklusive massmedia, har infunnit sig för att följa processen från åskådarplats. Eftersom det är första gången ett skattemål har publik uppskjuts förhandlingen tills man fått fram tillräckligt många stolar.
En domare och tre politiskt tillsatta nämndemän (varav en somnar tre gånger) skall ta ställning till om BolagsBolagets koncept är förenligt med svensk lagstiftning. Vi försvarar oss med sunt förnuft och döper åtalet till "Vållande till annans bröd" eftersom vi betalar in skatter och avgifter i god ordning och det försöker alltså Skattemyndigheten stoppa!
Den 10 februari är det dags att hämta ut domen och den blir en besvikelse. Länsrätten går helt och hållet på Skattemyndighetens linje och återkallar vår F-skattsedel. Katastrof! - Anmärkningsvärt är att vår dödsdom inte innehåller något domskäl och när vi tillskriver domaren Elsa Pettersson och ber att få veta varför beslutet blev som det blev vägrar hon att kommentera.
Vi överklagar omedelbart domen hos Kammarrätten och begär samtidigt inhibition. Efter tio dagar får vi tillbaka vår F-skattsedel tillsammans med ett "Grattis!" från domstolen. Nu är vi tillbaka i business igen och en ny mödosam skriftväxling kan ta sin början.
Radio, TV och tidningar i Värmland följer vår kamp och Eldsjälssverige hejar på via epost och telefon. Riksdagspolitikerna i framför allt Arbetsmarknadsutskottet har nu fått upp ögonen för att samhällssystemet behandlar vår tillväxtbefrämjande innovation som en störning och under det första halvåret 2003 får vi besök av i stort sett alla partier.
Den 24 februari träffar vi a-kassornas samorganisation (SO) för att diskutera deras bannbulla eftersom deras utredning av BB bygger på felaktiga förutsättningar. Den främsta orsaken till det är att de aldrig tog kontakt med oss.
Dagen därpå är vi inbjudna till Näringsdepartementet eftersom de har identifierat BolagsBolaget som ett samhällsekonomiskt nytänkande. Vi konstaterar att de som påstår sig styra landet är ganska tandlösa när det gäller att medverka till näringslivsutvecklingen. ”Lycka till i er ädla kamp!” är så långt som de vågar sträcka sig i sin maktutövning.
Även Svenskt Näringsliv har fått upp ögonen för vårt koncept och tar kontakt. De kommer att spela en viktig roll i vår fortsatta kamp.
Vi fortsätter dialogen med våra kolleger Uppdragshuset i Göteborg och medverkar på deras seminarium i mars.
I juni publicerar Tillväxtdelegationen en rapport om arbetsmarknadens villkor och BolagsBolaget får stor uppmärksamhet i den (sex sidor). Utredare är Bengt Borgström.
Den 24 juni kommer Maria Woglinde och Olle Halllin från Uppsala på studiebesök. De åker hem och startar C-Företaget med benäget bistånd från BB. Vi har tidigt bestämt oss för att tillämpa ”öppen mental källkod” i stället för att försöka skydda vårt koncept – ju fler liknande verksamheter som startar, desto snabbare förändrar vi Sverige.
I början av juli flyttar vi vårt kontor från Nygård till Postvägen 6 inne i centrala Ekshärad.
Den 17 och 18 november ordnar vi en stödgala för oss själva. Temat är ”Arbetsliv & Lust” och vi bjuder in till ett musikaliskt inspirationsseminarium med DalenSkaparna. Gästföreläsare är Klas Hallberg och AnneMarie Petersson.
Under hela år 2003 fortsätter skriftväxlingen med Skattemyndigheten via Kammarrätten. Den omfattande mediabevakningen, där vårt fall framställs som Davids kamp mot Goliat, skapar frustration hos SKM och bland annat skriver regionskattechefen Christina Gellerbrant Hagberg debattartiklar där hon undrar varför ingen samhällsaktör stöttar Skattemyndigheten och dessutom smutskastar hon BolagsBolaget på ett försåtligt sätt.
Vi börjar förstå att vi hamnat i ett slags kommersiell karantän på grund av det faktum att vi är i en skatteprocess vilket medför att vi inte kan etablera några affärsmässiga relationer med företag och organisationer. De väntar och ser hur det går. - Våra brukare kan dock fortsätta sin verksamhet som tidigare.
Vår historia sprider sig och v i bjuds in till många olika sammanhang runt om i Sverige för att berätta om BB-konceptet och våra ansträngningar att skapa ett nytt pionjäringsliv.
Året 2004
Vi har sedan en tid kontakt med Tillväxtdelegationens utredare, Bengt Borgström, och han är intresserad av att vidareutveckla BB-konceptet utifrån sina erfarenheter av kooperativ verksamhet. Efter ett antal träffar och telefonsamtal bildas en ekonomisk förening, ArbetsSkaparna, som bland annat skulle kunna användas för utvecklingsprojekt och BB-administration.
Den mesta energin inriktas på att överleva skatteprocessen och vi ber till slut Kammarrätten att döma i målet så att vi får ett besked eftersom vår ekonomi hela tiden dräneras när vi inte kan bedriva affärsverksamhet med denna kvarnsten om halsen.
Måndagen den 26 april är det dags för förhandling i Kammarrätten i Göteborg och vi stiger nervösa in i rättssalen. Skillnaden mot hur det gick till hos Länsrätten i Karlstad är total och vi får stort förtroende för de tre jurister som skall döma. Förhandlingen avlöper som den skall och dom kommer att meddelas inom tre veckor.
På fredagen i samma vecka ringer SVT Karlstad och undrar om vi vet att domen har fallit. Redan? Efter tre DAGAR? Hur gick det då? – VI VANN!!!
Domen utgår från lagstiftarens andemening och det finns inga anmärkningar att rikta mot BolagsBolagets koncept – vi betraktas som fullvärdiga arbetsgivare och får utöva vårt förlösande ledarskap utan restriktioner. Det är nu formellt tillåtet för BB att skapa tillväxt och bidra till välfärden genom att betala in skatter och avgifter. Eldsjälssverige jublar!
Vi får tillfälle att förmedla det glada beskedet på Svenskt Näringslivs jättestora konferens på Globen den 25 maj. DalenSkaparna gör en bejublad niominutersföreställning inför 800 entusiastiska företagare! Och äras den som äras bör: Kerstin Nyquist, jurist hos Svenskt Näringsliv, hade sedan ett år tagit oss till sitt hjärta och hjälpt oss med juridiska argument som fick avgörande betydelse för Kammarrättens bedömning.
Men ännu återstår två månaders nagelbitande eftersom domen kan överklagas fram till den 30 juni. – Vid årsskiftet 2003-04 inträffade en viktig förändring när de tidigare autonoma Skattemyndigheterna inordnades under en nationell ledning, Skatteverket. Alltså gick vi in i Kammarrätten med två diametralt motsatta besked från Skattemyndigheten: Den i Gävle hade utrett BB-konceptet och kommit fram till att det var välkommet medan den i Karlstad ville utfärda vår dödsdom.
Nu var det emellertid en instans som bestämde och som tur var lyssnade Skatteverkets ledning inte på Karlstadskontoret. Så när vi vaknar upp den 1 juli är vi helt befriade från vår ekonomiska boja!
Men på sätt och vis kommer vi ur askan i elden. När domen faller har vi 148 kronor kvar plus aktiekapitalet 200 000. Så vi måste bestämma oss, antingen lägger vi ned eller också lånar vi pengar ..... Vi kör vidare!
Väl ute ur den kommersiella karantänen gäller det att ta igen de förlorade intäkterna så fort som möjligt. För att inte bära med oss onödig tyngd i den mentala ryggsäcken intalar vi oss att vi startar företaget hösten 2004 (även om vi gjorde det fem år tidigare) och tar ny sats.
I slutet av juli får vi 4,5 minuter i SVT Aktuellt, samma kväll som Tony Olsson rymning fyller nyhetssändningarna, så det sitter många bänkade framför teven. Vi presenteras till och med i påannonseringen, hur många positiva inslag från Klarälvdalen har hamnat där?
I övrigt öppnas alla dörrar och slussar under hösten och vi far runt och pratar med många olika aktörer, bland annat informerar Länsarbetsnämnden alla arbetsförmedlingar om att de formella hindren nu är borta och tycker att BolagsBolaget skulle kunna användas som arbetsmarknadsåtgärd. Många AF-besök blir det.
Den 21 augusti medverkar BolagsBolaget på näringslivsmässan på Hagfors Flygplats och får många bevis på uppskattning från allmänhet och företagare. Det känns som om vi äntligen blivit erkända som ett ”riktigt” företag trots att vi inte beter oss som ett sådant i alla avseenden!
Karlstads kommuns näringslivsdirektör, Ingrid Ivars, undrar om BB kan tänka sig att etablera en filial i Karlstad. ”Ni behöver inte flytta huvudkontoret och ni får gärna kalla er ’Ekshärad Södra’ om ni vill!” Och så blir det, i september flyttar vi in i Inova-huset och hamnar i en härlig miljö fylld av kreativitet och framtidstro! Dit förläggs så småningom administrationen, men bolagets säte är kvar i Ekshärad.
Hösten 2004 blir vi kontaktade av ett antal potentiella kolleger som funderar på att starta ”BolagsBolag” och vi träffar bland annat människor från Gällivare, Mönsterås/Borgholm, Trångsviken och Skåne.
Inbjudningarna till att presentera BolagsBolaget (inklusive bygdebegeistring och ledarskap) fortsätter att strömma in, särskilt under andra halvåret.
Året 2005
Efterfrågan fortsätter och vi informerar och utbildar. Men framför allt ökar inflödet av värmländska brukare, de har uppenbarligen avvaktat skatteprocessen. Folk är ju inte dumma så gissningsvis tänkte de ”ingen rök utan eld”, men när det nu visar sig att röken kom från hederliga eldsjälars burn-outs på samhällsbevararnas asfalterade hjärnor så är det fritt fram för företagsamheten. Det resulterar i en nästan tredubblad omsättning jämfört med de första tre månaderna 2004.
Vi får en förfrågan från Indien, en av våra brukare hade varit där och berättat om BolagsBolagets koncept. En beskrivning mäjlas ned och i skrivande stund ser det ut som om vi skall få indiskt besök under våren. Man håller nämligen på att bringa ordning i företagandet där och behöver ett bra system som ökar skatteintäkterna. Även ur den synpunkten är BB den perfekta lösningen.
Vi får en förfrågan att medverka i ett stort Equal-projekt. BB har fått stor uppmärksamhet i Eldsjälssverige och betraktas av många som ”originalet”. Härligt att arbetet med att få med det eftersläpande regelsystemet lyfts upp på en nationell nivå med många aktörer involverade!
Som ett komplement till studiebesök och PRAO startar vi ett pilotprojekt på Kyrkhedens skola i Ekshärad. Grundskolans niondeklassare erbjuds egenanställning i BB och eleverna kan driva sina affärsidéer med verkligheten som kursplan. Ambitionen är att stimulera självständighet och företagsamhet och samtidigt motverka den inlärda hjälplöshet som ofta är förknippad med en traditionell anställning.
Fastighetsmäklarna i norra Värmland har en stor marknad nere i Europa, bl a är det många holländare som bosätter sig i vårt landskap. Tillsammans med INVA (ett projekt inom Handelskammaren) lanserar vi nu möjligheten för våra nysvenska vänner att anställa sig i BB för att komma igång snabbt med sin försörjning utan att behöva sätta sig in i de svenska formaliteterna kring egenföretagande.
Att vara anställd har sina fördelar, men även vissa avigsidor. En av dem är beroendet av arbetsgivarens lönsamhet och följderna av en konjunktursvacka. Ett sätt att öka flexibiliteten för både arbetstagare och företagsledning är att de anställda erbjuds möjligheten att marknadsföra sin kompetens i god tid innan eventuella nedskärningar så att de har ännu ett ben att stå på när anställningstryggheten sviktar.BolagsBolaget är den perfekta lösningen för framsynta arbetsgivare och vi för just nu samtal om "outsourcing" med några större företag.
Ännu återstår många kapitel i sannsagan om BolagsBolaget.
Bengt Gustavsson, optimistminister